Möjligheter som ämneslärare i tidigare åldrar

Presentation från SETT 2015

Synligt lärande och eget skapade uppgifter – hur hinner vi med?

Presentation från SETT 2015

Hur högt är huset?

En matematikuppgift utifrån STL-cirkeln:

Hur högt är huset?

Nu ska kunskapskraven nås!

När vi gick på vår jullovsledighet var det med gott mod jag kunde konstatera att jag lyckats följa min planering så plats väl att vi under de två och ett halvt år eleverna gått i skolan har undersökt samtliga centrala innehåll i matematik, jobbat mot de olika kunskapskraven i årskurs 3 och utvecklat förmågorna i olika sammanhang. Gott, så långt.

Så har vi vår finalvår framför oss då, jag inledde mitt planeringsarbete med att fundera på vilka förmågor som fått störst utrymme i matematikundervisningen. Kunde konstatera för mig själv att de olika förmågorna har fått ta ungefär lika stor plats i undervisningen.

Vad gäller det centrala innehållet så har olika områden ägnats olika mycket tid och vissa av områdena har inte berörts sedan årskurs 1. Så för att nå kunskapskraven i matematik bestämmer jag mig för att grupperna behöver få möta de olika centrala innehållen en gång till, lite kortare och repeterande. Mitt uppdrag blir att se var svårigheterna ligger och variera undervisningen så att de olika förmågorna får fortsätta utvecklas. Mot kunskapskraven i matematik!

Taluppfattning är ett övergripande område som vi arbetar med hela tiden. En lektion i veckan är avsatt för taluppfattning, det är den lektionen som jag och mina elever har tillgång till specialpedagog och därmed är det inom taluppfattning som det särskilda stödet sätts in. De fokusområden som vi ägnar oss åt inom taluppfattning har jag valt utifrån gruppernas resultat på diagnosen Förstå och använda tal 3. Till taluppfattningen kopplar jag också algebra.

Läxan i matematik är huvudräkning och vi gjorde en avstämning vilket område inom huvudräkning som varje elev behöver träna på genom att en kort stund stämma av färdigheterna pedagog – lärare vid terminsstart. Läxan ger jag genom Nomp vilket gör att det är lätt för mig att individanpassa och framförallt följa hur träningen hemma går.

Utöver taluppfattning som alltså pågår hela terminen så har vi startat med geometri som ju kräver sin tid i och med alla olika områden inom geometrin. Jag har gjort en grovplan för hur länge vi jobbar med geometri men den kan komma att förändras. Därefter tänker jag mig att vi ägnar oss åt sannolikhet och statistik men det kan förändras beroende på behov och eventuella ämnesövergripande teman. Problemlösning är en förmåga likväl som ett centralt innehåll och många gånger tänker jag mig det mer som ett förhållningssätt. Det jobbar vi med i alla områden i matematiken.

Genom länken här kommer du till min enkla grovplanering.

Jag tycker det är spännande att ta del av hur andra tänker när de lägger upp planen för elevernas lärande över tid och tänker att om jag delar med mig av hur jag organiserar det så kanske jag får tillgång till andras tankar. Så dela gärna med dig du med!

Ett brev i bitar

En uppstartsuppgift den här terminen fick bli en kombination av brevskrivande och funderingar på förväntningar.

Jag skrev ett brev till eleverna som jag klippte i ”bitar”. Några elever fick brevet uppdelat i längre stycken, andra i fler delar beroende på vad som utmanar vem. De fick i uppgift att försöka sortera delarna i rätt ordning, som de trodde att jag skrivit brevet. Nästa steg var att jämföra med kompisar och resonera sig fram till en gemensam ordning.

Utifrån det gick vi igenom brevet, pratade om ett brevs upplägg och innehåll.

Avslutande fick eleverna skriva ett brev som svar till mig där de då också uppmanades att svara på frågorna om vilka förväntningar de har inför vårterminen, vad de önskar lära sig, vilka mål de vill uppnå och vilken känsla de hoppas ha på skolavslutningen i juni.

Ni kan ana att jag har tillgång till spännande läsning nu!
Frida

Jag tror jag är skolslut

Varje morgon de senaste åren har jag känt mig pigg och glad att gå till jobbet. Söndagsångest har inte varit något för mig.

Så blev det sista månaden på höstterminen 14 och krafterna tycktes ha pyst ur mig. Vad var det som hände? Jag, räkna dagarna till ledighet? Något stämmer inte här.

Nu är första dagen på ledighet och jag sorterar mina tankar.

När jag har varit som vanligt. Inspirerad, engagerad, glad:
– Med eleverna, i klassrummet!
– Vid planering av lektion!
– Vid utvärdering av lektion!

Egentligen har jag gjort allt det där andra med (det runtomkring). Men utan känslan av inspiration, engagemang och glädje. Det är nog därför jag känner mig trött. Inte så bra som jag kan vara.

Jag inser nu, när jag inte är mitt, i att det är mycket som påverkar. Det har funnits olika energitjuvar under den här perioden.

Jag måste lära mig att vara ”good enough” ibland.

Nu, nu går jag på julledighet och väljer fokus. In i vilan tar jag med mig:
– Den kunskapsutveckling eleverna visat i matematik.
– De ”god jul kramar” eleverna gav mig i torsdags.
– Insikten om att jag gör ett bra jobb med de som är viktigast, våra elever, även när kraften tryter.

I januari kommer jag stå med rak rygg, ett äkta leende och full av lust för att göra ett lysande jobb. Som lärare, som kollega, som mentor, som handledare. Som förstelärare!

God vila! 💝

Omdefinierat lärande

Klicka på länk för att komma till bildspel:

Omdefinierat

Om det var mitt barns veckobrev

Vi har ju utifrån synligt lärande tanken beslutat att våra veckobrev ska vara framåtsyftande och uppmanat föräldrar till att prata om innehållet i veckobreven med sina barn samt gärna diskutera lärområdena. Vi märker att många gör det och vi upplever att det har god effekt.

När jag har skrivit mina rader om nästa veckas matematik brukar jag alltid läsa det och försöka vara förälder. Veckans inlägg:

Matematiken kommer innehålla en lektion med problemuppgift som uppstart till arbetsområdet Volym. Fråga gärna vilka strategier man kan använda vid problemlösning och hur man bör vara som problemlösare.

Övriga lektioner är riktade mot taluppfattning, vi befäster likhetstecknets betydelse genom att jobba med enkla ekvationer och vi lär varandra, samt tränar på, effektiva räknemetoder. En del träning görs genom Nomp och vid slutet av varje vecka får ni gärna uppmuntra ert barn att se om de har några uppdrag kvar att göra. Precis som lästräning är huvudräkning viktigt att träna på regelbundet så jag rekommenderar er att träna på det hemma också.

Vi upptäckte i veckan att begrepp kopplat till kalendern var svårt för många av eleverna så jag vill även tipsa er om att förse ert barn med en kalender och prata om antal dagar, veckor, månader samt årstider. Påminner er även om att ett armandsur på varje barns arm gör förutsättningarna för att förstå och kunna läsa av klockan betydligt bättre.

Så, om det vore skrivet av mitt barns lärare…

Helt ärligt så skulle jag tycka det var så himla kul. ”Titta här vad det står i veckobrevet! Nu ska vi flytta ut din kalender till köket och börja kolla den varje dag. Kolla här hur man kan veta hur många dagar varje månad har, fram med knogarna. Huvudräkning, vilket tycker du är svårast, vad ska vi träna på? Jag har en rolig app!”

Men det här är ju jag, en nördig mattelärare.

Hur inspirerar jag ”icke mattenördiga” föräldrar till hålla matematiken levande i hemmet?

Det här med likhetstecknet

Tänkte dela med mig av en lektion på 45 minuter i all sin enkelhet. Lektionens mål var att bli än mer säker på ”likhetstecknet” och ”ej likamed tecknets” betydelse.
Ett område i matematiken som jag tycker är viktigt att plocka fram ibland, att påminna om.

Vi inledde med att elever beskrev likhetstecknets betydelse och vi tittade på ett vanligt förekommande fel. Diskuterade hur de som gjort felet tänkt och hur det egentligen ska vara. Vi pratade om motsatsen till likhetstecknet.

Eleverna hade sedan en lapp med de två symbolerna (likhetstecknet och ej likamed) på varsin sida. Jag visade några uttryck på ActiveBoard där eleverna fick ta ställning till vilken symbol som passade till samt motivet sitt val. Jag använde appen Explain Everything vilken är en favorit eftersom det är så smidigt att visa, rita, skriva, kopiera, radera och så vidare. Smidigt också att lägga till en bild om man önskar.

Där efter tog vi fram tanketavlan. Eleverna fick välja att visa ”likhet” eller ”ej lika” med symbol, föremål, ord och bild.

Det var ju en utmaning att visa ej likamed med annat än symboler. Spännande att se hur eleverna löste det.

Jag har fotat elevernas tanketavlor och min plan är att vi tar fram en emellanåt och resonerar om.

Frida

Att våga misslyckas

Våra elever går i trean nu och några av dem har börjat fråga om de nationella proven.

Jag har hört sägas ”det är inget att bry sig om går det dåligt är det ändå lärarnas fel”.

Till en början tänker jag ungefär att, ja precis. För det är absolut så jag tänker när elevs kunskapsresultat tycks gå åt fel håll eller inte tillräckligt åt rätt håll. Hur skulle vi gjort annorlunda? Men sen tänker jag, är det den inställningen ett barn bör ha? Att det är upp till andra att jag ska lyckas. Vad händer med barnets tro på sig själv då? Visst, misslyckas en då är det såklart skönt att lägga över ansvaret på någon annan. Men om det går bra då, vem ska ta åt sig äran då?

Nog måste vi våga anstränga oss, våga misslyckas och bära på misslyckandet för att med stor glädje och stolthet lyckas. Eller?

Jag tänker på bilden som delas i sociala medier. Ett tidigare årtal står lärare och föräldrar arga och skäller på eleven som fått underkänt. Dagens årtal visar elev och föräldrar som skäller på läraren som underkänt eleven.

Missuppfatta mig rätt. Jag är den första att ta stort ansvar för elev som inte lyckas. Men är ansvaret bara mitt? Jag vill att mina elever ska känna makt över sitt eget lärande, trygghet över sin förmåga att utvecklas och ta ansvar för sitt lärande.

Jag vill att mina elever ska tro att de kan påverka resultatet av sitt lärande. Jag vill att de ska veta att deras insats har betydelse.

Vad tycker du?