Arkiv | Lektioner RSS for this section

Hur högt är huset?

En matematikuppgift utifrån STL-cirkeln:

Hur högt är huset?

Ett brev i bitar

En uppstartsuppgift den här terminen fick bli en kombination av brevskrivande och funderingar på förväntningar.

Jag skrev ett brev till eleverna som jag klippte i ”bitar”. Några elever fick brevet uppdelat i längre stycken, andra i fler delar beroende på vad som utmanar vem. De fick i uppgift att försöka sortera delarna i rätt ordning, som de trodde att jag skrivit brevet. Nästa steg var att jämföra med kompisar och resonera sig fram till en gemensam ordning.

Utifrån det gick vi igenom brevet, pratade om ett brevs upplägg och innehåll.

Avslutande fick eleverna skriva ett brev som svar till mig där de då också uppmanades att svara på frågorna om vilka förväntningar de har inför vårterminen, vad de önskar lära sig, vilka mål de vill uppnå och vilken känsla de hoppas ha på skolavslutningen i juni.

Ni kan ana att jag har tillgång till spännande läsning nu!
Frida

Det här med likhetstecknet

Tänkte dela med mig av en lektion på 45 minuter i all sin enkelhet. Lektionens mål var att bli än mer säker på ”likhetstecknet” och ”ej likamed tecknets” betydelse.
Ett område i matematiken som jag tycker är viktigt att plocka fram ibland, att påminna om.

Vi inledde med att elever beskrev likhetstecknets betydelse och vi tittade på ett vanligt förekommande fel. Diskuterade hur de som gjort felet tänkt och hur det egentligen ska vara. Vi pratade om motsatsen till likhetstecknet.

Eleverna hade sedan en lapp med de två symbolerna (likhetstecknet och ej likamed) på varsin sida. Jag visade några uttryck på ActiveBoard där eleverna fick ta ställning till vilken symbol som passade till samt motivet sitt val. Jag använde appen Explain Everything vilken är en favorit eftersom det är så smidigt att visa, rita, skriva, kopiera, radera och så vidare. Smidigt också att lägga till en bild om man önskar.

Där efter tog vi fram tanketavlan. Eleverna fick välja att visa ”likhet” eller ”ej lika” med symbol, föremål, ord och bild.

Det var ju en utmaning att visa ej likamed med annat än symboler. Spännande att se hur eleverna löste det.

Jag har fotat elevernas tanketavlor och min plan är att vi tar fram en emellanåt och resonerar om.

Frida

IMG_7127.JPG

IMG_7126.JPG

Problemlösningsuppgift i svenska och matematik

Jag och Emily beslutade oss för att samarbeta med en problemlösningsuppgift i svenska och matematik. Emily undervisar våra elever i svenska och jag i matematik. Varannan vecka skriver vi lärare reflekterande lärloggar i ett gemensamt dokument, den här gången skrev jag och Emily en tillsammans utifrån det här arbetet och den delar jag här nu.

Vi har under svenskan fokuserat på lässtrategin “Detektiven”, där vi i en skönlitterär bok letar efter nya/främmande ord/begrepp och tillsammans söker svar. Vi söker svar genom att läsa om ordet, se ordet i sitt sammanhang, få ledtrådar av ordets uppbyggnad och möjligtvis koppla till ett annat språk. Vi har även arbetat med verb; plocka ut verb, skriva meningar med verb och markera verb.

Vi gick tillsammans igenom kommande läsuppgift i matematik. Eleverna fick sedan gå in i sin detektivroll och markera ord de inte förstod med grön färg, matematiska ord/begrepp med röd färg och verb med blå färg. Därefter gick vi igenom ord/begrepp samt meningarna. Då de i det här läget inte fick frågan till textuppgiften skapade det även en nyfikenhet hos eleverna att försöka läsa mellan raderna.

Introduktionen av matematiklektionen hade fokus på vad problemlösning är, målen för arbetet med problemlösning och olika problemlösningsstrategier. (Eftersom eleverna var väl insatta i textuppgiften gick vi inte alls igenom den eller frågorna till.) Efter introduktion fick eleverna tio minuter då det skulle vara helt tyst i klassrummet till att klistra in uppgiften i sin bok och sedan göra upp en egen plan för hur uppgiften skulle lösas. Därefter jobbade de i par med att lösa uppgifterna och redovisa dem i sin bok.

Lektionen efter fick några elever som jag sett löst uppgiften med en bra strategi förklara sin lösning för fyra andra kompisar. Kompisarna hade i uppdrag att ställa minst en fråga eller ett påstående var. Som stöd hade de förslag på “börjor” att använda vid matematiska resonemang. Därefter löste jag uppgiften en gång till med de elever som fortfarande kände sig osäkra medan de andra eleverna fick träna på multiplikaition/division på egen hand.

Vad lärde vi oss?

Emily: Att eleverna var väl medvetna om att de själva är “mottagarna” till uppgiften gav dem en extra skjuts liksom att de fick visa vad de lärt sig inom svenskan i en mer matematisk uppgift. Att kunna arbeta ämnesintegrerat gör att eleverna kunde hjälpa varandra på ett annat sätt än vad jag oftast är van att se. Jag upplevde att eleverna var säkra inom respektive arbetsområde och det fick här visa för varandra hur man kan använda olika metoder när man läser en matematisk uppgift. Vi resonerade mycket tillsammans och det var högt i tak. Jag vet även att det var många elever som laddat under helgen inför kommande matematikuppgift då de på måndagsmorgonen kom fram till mig och sa att “de knäckt den”.

Frida: Särskilt värdefullt var det att upptäcka vilket värde det förarbete Emily gjort med eleverna på svenskan hade för elever som jag vet har svårt för matematiska begrepp. När jag stöttade dem i sitt lösningsarbete så kunde de plocka ut viktig information och begrepp som gav dem ledtrådar. Eleverna och jag kunde lägga mer fokus på matematiken jämfört med tidigare arbete med textuppgifter då mycket tid har lagts på textförståelsen.

Hur förändrar vi vårt arbete utifrån det vi lärt oss?

Emily: Få till en samplanering. Avsätta tid för att gå igenom tankar om var eleverna befinner sig och var vi är på väg. Det finns ofta möjlighet att få till ett givande arbete både för pedagoger och barn emellan.

Frida: Framförhållning vid planering så att möjligheterna till samarbete med svenskämnet blir större. När de möjligheterna erbjuds kanske jag i matematiken också ska välja uppgifter med mycket text för att ge utmaning och utveckla elevernas kunskap till att läsa och tolka textuppgifter.

Hur ser jag att min förändrade undervisning bidrar till att elevernas utveckling accelereras?

Emily: Jag kan nästan lova att eleverna inte kommer nöja sig med att läsa en textuppgift bara en gång, utan gå tillbaka flera gånger. Leta efter nyckelord/begrepp.

Frida: Framförallt tror jag att eleverna kan få upp ögonen för att texten i matematikuppgifter är viktig och måste läsas noggrant. De måste förstå allt de läser även i matematik.

Erfarenheter vi vill dela med oss av:

Allt i det här upplägget är värt att prova! Ser ett värde i att medvetet och strukturerat plocka lärområden i svenska och matematik för att koppla dem till varandra, exempelvis genom lässtrategierna. En helhet för eleven.

En långsam multiplikationslektion

En lärarhandledning som jag plockar inspiration och uppgifter från ibland är Furness. Just nu ”Matematik i skolår 3”, A. Furness. Jag tilltalas av handledningen eftersom den ofta erbjuder praktiska och estetiska uppgifter i projektform.

Nu ville jag låta eleverna påminnas om vad multiplikation är, koppla det till upprepad addition samt rektanglar. Det var två uppgifterna som vi jobbade med i veckan.

Lärandemål:

Jag kan visa en multiplikation med bilder och symboler:

som upprepad addition.
som tvådimensionella bilder.
som additionsuttryck.
som multiplikationsuttryck.

Uppgift 1 (lektion 1): Rita grupper och skriv multiplikationsuttryck till grupperna.

Eleverna ritade grupper om 2, grupper om 3, grupper om 4 och grupper 5. De ritade från en grupp om 2 upp till fem grupper om 2. Under varje bild skrev de multiplikationsuttyck.

bild 2

Det här var en långsam uppgift. Jag kände själv en rastlöshet till en början när jag startat första gruppen, en viss frustration från vissa elever eftersom det upplevdes som ”jobbigt” att rita dessa bilder. Några elever arbetade koncentrerat och målmedvetet på egen hand, andra behövde stöd för att skriva uttrycken eller för att gå vidare till nästa sorts grupp.

När jag landat i uppgiften jag valt och började inse de riktiga vinsterna spred sig ett lugn i mig, förmodligen ett lugn som smittade av sig. Den här typen av uppgift tar som sagt rätt mycket tid men är relativt självgående vilket gav mig tillfälle att samtala med samtliga elever och få en tydlig bild av vilka kunskaper de har och vilka områden som upplevs som svåra. Några ”aha-upplevelser” fick jag dessutom ta del av och det är väl något av det bästa med lärarjobbet.

Uppgift 2 (lektion2): Rita rektanglar/kvadrater och räkna samt skriv antalet rutor i figuren på två olika sätt.

Eleverna ritade rektanglar på rutat papper med sidor upp till sex rutor långa. De fick räkna och visa tydligt hur de räknat antalet rutor, jag uppmanade dem att visa som en addition och som en multiplikation.

Även här fick jag gott om tid att prata med var och en av eleverna. Det gav mig god kunskap om hur de tänker, om de kanske är tvungna att räkna rutorna en och en eller om de kan lösa uppgiften genom addition och/eller multiplikation.

bild 1

Extrauppgiften blev att träna på multiplikation genom appen Gruvan och om eleverna fått välja hade de suttit kvar och övat även efter lektionstid. Något med Zcoolys appar lockar och det är väl bara att tacka för.

Utöver de matematiska vinsterna med dessa uppgifter så var det nyttigt att se vilka elever vi behöver hjälpa vidare med finmotoriken, det kan vara riktigt svårt att dra en rak linje längs en linjal.

Lärdomar? Ta det lugnt, långsamma och krångliga uppgifter har verkligen sina vinster.

Sagor med matematiska begrepp: lektionsplan

Matematiska begrepp: igenkänning, förståelse, användning

Lektion genomförd i årskurs 2. Elevernas sagor finns på Mattesmedjan.

Läroplanen, Lgr11:

”Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förut­ sättningar att utveckla sin förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp.”

Lektionens syfte:

Repetera matematiska begrepp vi lärt oss under läsåret kopplat till sagoskrivande som vi också tränat på under läsåret.

Preview:

Inlägg publiceras inför lektionen och länk delas i veckobrev. En bil lastad med matematiska begrepp

Introduktion:

Vad är matematiska begrepp? Samtal i grupp om begrepp och om sagoskrivande. Uppgift att ringa in matematiska begrepp i en saga genom appen Nearpod.

Uppgift:

  • Arbete i par.
  • Tre matematiska begrepp per par.
  • Skriv en kort saga som innehåller de tre matematiska begreppen i vår blogg.
  • Läs kompisars sagor.

Avslutande reflektion:

  • Vilka begrepp skrev ni om, begreppens betydelse?

 

Bråk i Mattesmedjan

”Det här är ju hur mycket svenska som helst” sa en av de lärarna som besökte oss i måndags. De fick se våra elever med stort fokus och lite huvudbry ta sig an en utmanande skrivuppgift kopplat till vårt arbetsområde bråk.

Uppgiften innehöll uppdraget att rita ett tvådimensionellt geometriskt objekt, dela in det i bråkdelar och färglägga bråkdelarna. Därefter skulle de skriva en instruktion eller beskrivning av sin figur med syftet att en kompis senare kommer få följa den för att försöka rita en lika dan figur utan att ha sett den ursprungliga. Målet med uppgiften är att eleverna ska få lära sig att dela in helheter i bråkdelar och att lära sig namnge delar.

När vi hoppade på tåget ”STL/Ma” som Sollentunas skolutvecklarna Annika Agélii Genlott och Sara Penje styrde höstterminen 2012 så blev målet tidigt att få in något skrivande moment i varje arbetsområde i matematik. Skriva ofta och i olika sammanhang, skriva sig till läsning. Det språkutvecklande arbetet fick en stor del även i matematiken, våra elever skrev sig även till matematik.

Veckans uppgift började med att eleverna ritade sin figur på papper, med penna. Eftersom de skriver det mesta på lärplattor eller datorer så väljer jag ofta att låta dem rita traditionellt så att finmotoriken får sin utmaningen. Deras beskrivningar skrev de på lärplatta med talsyntes för de som önskar. Många elever väljer att ha talsyntes även om de inte direkt behöver det, vilket gör att de som är i behov av det inte utmärker sig. Därefter publiceras deras beskrivningar på Mattesmedjan.

bild 1  bild 2

Vad jag tänker på den här veckan är några olika saker. Först och främst, en elev skriver det den förstår och de begrepp som den har tagit till sig. Jag har inte lagt mig i deras beskrivningar särskilt mycket eftersom de kommer att få korrigera dem efter kamratrespons. Språket de använder är deras eget. Men en uppgift som den här ger mig gott om tid att sitta med flera av dem och prata med dem om det de skriver.

Jag får också i den här sortens uppgift tydligt syn på elevernas kunskaper och här främst deras begreppsliga förmåga. Både genom samtalen men också genom att se elevens figur och läsa beskrivningen av den.

Man ska inte glömma hur roligt det är för eleverna med mottagare. Jag hörde från några olika håll att de skulle sätta sina föräldrar på prov och be dem försöka följa beskrivningen som finns tillgänglig på bloggen.

Så ja, för att återkoppla till vår besökares reflektion, det är en matematikuppgift som vi utvecklar vårt språk genom. Den tar tid men ger mycket. Rolig är den med!

”En gång, då…”

Det där spontana berättandet och lyssnandet som uppstår ibland. När 24 barn nyfiket lyssnar på varandras berättelser och kommer på egna saker att berätta vidare om. När man minst anar det. När samlingen som skulle vara 5 minuter blir 35 minuter. Och ALLA är med. Vilka berättare! Vilka lyssnare!

De här stunderna uppstår ju ibland och tacksam är man om man bara kan få ”åka” med.

Jag försöker komma på vad jag sa som satte igång berättandet idag… Något med datumet tror jag, att någons farfar fyller år, att han hade åkt omkull med skidorna och fått åka scooter till sjukhus. Sen gick berättandet från skador, till fåglar som flugit in i lägenheter, längs syskonbus och förrymda sköldpaddor. Skratt, fasa och nyfikenhet.

Vad jag gjorde? Lyssnade! Och log, inifrån och ut.

”En gång, då…”

Idé för lärande: huvudräkning

Jag har en idé, det är just bara det nu så den kommer med säkerhet förändras efter prat med kollegor och kanske några tankar över nätet. Men jag luftar den här.

Jag har alltså sett att jag behöver ägna tid åt strategier för huvudräkning. Som vanligt så önskar jag attlärandet ska ske i samspel mellan eleverna. Jag önskar att förslagen ska komma från dem och att de ska få sätta ord på sitt sätt att tänka med förhoppning om att få en djupare förståelse samtidigt som de lär varandra. Jag tänker mig min roll som handledande, ibland lotsande och ibland vänligt ifrågasättande.

Så min plan är att en lektion i veckan får eleverna lära om huvudräkningsstrategier. Halva gruppen (ca 13 elever) tränar huvudräkning genom Nomp och andra halvan jobbar med en uppgift enligt följande upplägg:

Enskilt:

  • Försöka lösa uppgiften enskilt, visa hur du tänkt.

I smågrupper om två till tre elever:

  • Presentera sin strategi och jämföra tankegångar med varandra.

  • Välja en strategi/lösningsmetod som man enas om är den bästa.

Helgrupp:

  • Diskutera lösningsmetoderna/strategierna.

  • Försöka enas om en strategi som är mest effektiv för uppgiften.

Läraren:

  • Synliggöra samband till räknestrategier, andra uppgifter.

  • Eventuellt visa andra strategier.

Mellan gångerna tänker jag att eleverna får träna sig på att använda strategin de lärt sig, att jag ger dem uppdrag på Nomp som liknar den uppgiften vi jobbat med.

Målet jag vill uppnå är att eleverna ska bli trygga på huvudräkning i addition och subtraktion vid tiotalsövergångar.

Mattesmedjan

Vår matematikblogg, en plats för att lära och dela med sig.

Montessoriinspirerad matematik

matteblogg på Mårtenskolan i Lunds kommun

Hej! säger Micke Gunnarsson.

En brinnande pappa och talare som skriver från hjärtat, via hjärnan och så rätt ut liksom!

Läraravtryck

Intryck, avtryck - av lärare #läraravtryck

I huvudet på en helt vanlig lärare...

Undervisning i utveckling.

pedagogwera

Upptäckter och lärdomar

Mattefröken

Ulrika Broman

Sallys äventyr

Vi i klass 3A följer våra resekompisar Sally och Leo på deras resor i världen, samt Billy på hans resor i tiden.

skolfröken fräken

I huvudet på en fröken...

%d bloggare gillar detta: