Arkiv | Samverkan RSS for this section

Möjligheter som ämneslärare i tidigare åldrar

Presentation från SETT 2015

Annonser

Om det var mitt barns veckobrev

Vi har ju utifrån synligt lärande tanken beslutat att våra veckobrev ska vara framåtsyftande och uppmanat föräldrar till att prata om innehållet i veckobreven med sina barn samt gärna diskutera lärområdena. Vi märker att många gör det och vi upplever att det har god effekt.

När jag har skrivit mina rader om nästa veckas matematik brukar jag alltid läsa det och försöka vara förälder. Veckans inlägg:

Matematiken kommer innehålla en lektion med problemuppgift som uppstart till arbetsområdet Volym. Fråga gärna vilka strategier man kan använda vid problemlösning och hur man bör vara som problemlösare.

Övriga lektioner är riktade mot taluppfattning, vi befäster likhetstecknets betydelse genom att jobba med enkla ekvationer och vi lär varandra, samt tränar på, effektiva räknemetoder. En del träning görs genom Nomp och vid slutet av varje vecka får ni gärna uppmuntra ert barn att se om de har några uppdrag kvar att göra. Precis som lästräning är huvudräkning viktigt att träna på regelbundet så jag rekommenderar er att träna på det hemma också.

Vi upptäckte i veckan att begrepp kopplat till kalendern var svårt för många av eleverna så jag vill även tipsa er om att förse ert barn med en kalender och prata om antal dagar, veckor, månader samt årstider. Påminner er även om att ett armandsur på varje barns arm gör förutsättningarna för att förstå och kunna läsa av klockan betydligt bättre.

Så, om det vore skrivet av mitt barns lärare…

Helt ärligt så skulle jag tycka det var så himla kul. ”Titta här vad det står i veckobrevet! Nu ska vi flytta ut din kalender till köket och börja kolla den varje dag. Kolla här hur man kan veta hur många dagar varje månad har, fram med knogarna. Huvudräkning, vilket tycker du är svårast, vad ska vi träna på? Jag har en rolig app!”

Men det här är ju jag, en nördig mattelärare.

Hur inspirerar jag ”icke mattenördiga” föräldrar till hålla matematiken levande i hemmet?

Håll tummarna – samtalsvecka väntar

Jag skulle ljuga om jag skrev att det känns hellugnt nu. Om jag skrev att upplägget, innehållet och genomförandet är klockrent. För jag vet inte det, inte än.

Men jag vet en sak. Det faktum att vi (elever och lärare) veckorna innan sportlovet har förberett samtal som eleverna ska kunna hålla på egen hand har varit mycket värdefullt. För eleverna och för oss lärare.

Vi har haft samtal med varandra om förmågor och kunskaper. Vi har vridit på begrepp. Vi har resonerat kring lärande och trivsel. Jag har haft samtal med elever som jag nu vet att jag behöver hitta nya vägar för att göra deras lärande synligare för dem själva. De har haft stor hjälp av de konkreta kunskapstrapporna vi skapat och som de fyllt i utifrån självskattning och i samtal med lärare. Ett steg på vägen. Jag har också fått gåshud av att höra elever så självklart uttrycka vad de kan och ”det där, det behöver jag träna mer på”.

Hur samtalen nu går, det återstår att se. Att våra elever kan tala för sig, det vet jag. Hoppas bara att alla får ut det de önskar, barn och föräldrar. Håll tummarna!

Jag påminner mig om vinsterna i förarbetet och hoppas på det bästa. När det känns för nervöst tar jag fram härliga elevcitat. Till exempel…

”Yes! Jag kan det här nu. Målet uppnått, jag kunde faktiskt INTE det här innan.”

#digiskol Andra uppgiften

Mina mål:

  • Återkoppling och språkutvecklande arbete i matematik genom vår blogg Mattesmedjan.
  • Flippade uppvärmningar i matematik med digitala hjälpmedel.

För att ge en kort bakgrund…

På Sofielundsskolan har vi påbörjat ett arbete med att utveckla vår skola till en skola som arbetar med Synligt lärande.

Förra året läste vi boken Synligt lärande för lärare, J. Hattie och samtal har pågått i våra arbetslag på skolan. I år startade vi läsåret med en och en halv dags utbildning i Visible Learning plus, vi fick förmånen att inspireras av Deb Masters, Angelica Hedin och James Nottingham. Boken Utmanande undervisning i klassrummet, J. Nottingham vandrar nu runt bland personalen på min arbetsplats. Den är en handbok som är lättläst och nära vår verklighet med eleverna.

Förra året deltog jag i en ”fortbildning” i kommunen där vi utvecklade vårt arbetssätt med att låta eleverna skriva sig till läsning kopplat till matematik. Sollentunas skolutvecklare Sara Penje och Annika Agélii Genlot höll i den. Ett språkutvecklande lärande med stor fokus på synlighet och återkoppling. Återkoppling både mellan elever och mellan lärare – elever.

Till målen…

Genom att erbjuda mina elever uppgifter där de får kommunisera skriftligt i matematiken så utmanas deras läs- och skrivinlärning. Genom att uppgifter görs i vår blogg, Mattesmedjan, blir synligheten stor och möjligheten till återkoppling från både de man känner och de som är okända för en ökar. Kanske vi dessutom inspirerar andra genom den synligheten! Mitt första mål i det digitala skollyftet är att utveckla det språkutvecklande lärandet i matematik och att hitta vägar för att träna på återkoppling mellan elever i klassen och tack vare tekniken även mellan mina elever och elever på andra skolor i landet.

James Nottingham lyfte fram värdet av ”preview” på sin föreläsning, det som jag kommit att kalla ”uppvärmning”. Han menar att genom att förbereda inför ett arbetsområde eller en lektion, ge någon liten ”hint” om vad som komma skall, så kan man få igång elevernas tankar på området och deras möjlighet att ta till sig kunskapen, möjligheten att nå lärandemålet ökar. Variationen mellan elevers föräldrastöd hemma är stor och jag funderar mycket på hur jag kan utforma uppvärmningar som eleverna kan hantera själva men som samtidigt kan inbjuda till matematiska samtal i hemmet. Jag har börjat prova mig fram genom filmer i bloggen, inspirerad av ett flippat klassrum, och på fritids erbjuds eleverna att ta del av dessa filmer men de uppmanas också att titta hemma. Mitt andra mål i det digitala skollyftet är att hitta olika vägar för att nå ut till alla mina elever med uppvärmningarna och att stimulera till samtal i hemmen.

Mina mål finns nu kortfattat med i min presentation från det Digitala skollyftets första uppgift: Min presentation

Mot målen!

Inspirerad av en förälders blogginlägg

Lisa Carr skriver i sin blogg framvuxna.wordpress.com att ”Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och det har jag också”. Det här inlägget med rubriken ”Mitt kompensatoriska uppdrag” är som ett förtydligande av något vi samtalar om så ofta i arbetslaget. Något som vi till och med pratar om med barnen, på en annan nivå.

Vi vuxna i barns närhet ska kompensera, vi ska stötta där det behövs – utmana på andra nivåer. Det kommer aldrig vara lika för alla barn, alla barn behöver inte lika.

Som förälder tänker jag att de första åren i grundskolan kommer mina barn klara oavsett vad/hur man jobbar i skolan. Här kan jag som förälder kompensera om det behövs. Jag hoppas (och tror) såklart att mina barn kommer få en stimulerande undervisning som kommer att ge dem utmaningar på flera plan, förmågor och kunskaper som de bör besitta. Vad jag däremot vet är att om det uppstår några svårigheter rent kunskapsmässigt eller om det finns luckor i undervisningen, så är vi två föräldrar i det här hushållet som kan kompensera för det. Jag kommer däremot stånga mig blodig om det kommer krävas för att mina barn möts av en värdegrund som står för allas lika värde och för att de aldrig ska fara illa.

Den här förmånen har tyvärr inte alla barn.

Lisa ger exempel på hur hon som förälder kompenserar för områden som hennes son skola har svårt att uppfylla på ett bra sätt. Här tänker jag på det område som vi bett föräldrar om hjälp för våra ettor.

Vi vet att för att utveckla en god läsutveckling behöver man läsa varje dag. Det är i början av läsinlärningen en färskvara som måste hållas igång. Vi med alla våra elever och allt vi ska arbeta med hinner inte lyssna på varje barn varje dag. Här behöver vi föräldrarnas hjälp! Här behöver föräldrarna kompensera genom att läsa hemma.

Det här har vi såklart pratat med våra föräldrar och barn om, vi har ju både barn och föräldrar med oss på tåget när det gäller detta. Nästan alla. Och det är där vi i skolan behöver kompensera igen tänker jag. För de elever som inte har föräldrar som är med på detta läståg. De behöver vi ta i handen och stötta inom detta område, vi behöver läsa med de barnen varje dag om det inte finns möjlighet till detta hemma. Vi ska kompensera varandra så att varje barn får möjlighet att nå uppsatta mål.

Det kan handla om läsning, att få hjälp att komma i tid eller att ta med sig idrottskläder. Vi pratar om detta i arbetslaget ofta, hur hjälper vi på områden där vi ser att föräldrarna inte kan. Några föräldrar ser nog att vi som skola brister på områden enligt deras uppfattning och kompenserar säkert hemma för det. Hur kan vi på bästa vis kompensera varandra – skola och hem?

Vi får fortsätta fundera. Med barnets bästa i fokus.

Bilder från vardagen

Vi testar Instagram för klassen.

20130111-153421.jpg

Mattesmedjan

Vår matematikblogg, en plats för att lära och dela med sig.

Montessoriinspirerad matematik

matteblogg på Mårtenskolan i Lunds kommun

Hej! säger Micke Gunnarsson.

En brinnande pappa och talare som skriver från hjärtat, via hjärnan och så rätt ut liksom!

Läraravtryck

Intryck, avtryck - av lärare #läraravtryck

I huvudet på en helt vanlig lärare...

Undervisning i utveckling.

pedagogwera

Upptäckter och lärdomar

Mattefröken

Ulrika Broman

Sallys äventyr

Vi i klass 3A följer våra resekompisar Sally och Leo på deras resor i världen, samt Billy på hans resor i tiden.

skolfröken fräken

I huvudet på en fröken...

%d bloggare gillar detta: