Arkiv | Planera RSS for this section

Möjligheter som ämneslärare i tidigare åldrar

Presentation från SETT 2015

Annonser

Nu ska kunskapskraven nås!

När vi gick på vår jullovsledighet var det med gott mod jag kunde konstatera att jag lyckats följa min planering så plats väl att vi under de två och ett halvt år eleverna gått i skolan har undersökt samtliga centrala innehåll i matematik, jobbat mot de olika kunskapskraven i årskurs 3 och utvecklat förmågorna i olika sammanhang. Gott, så långt.

Så har vi vår finalvår framför oss då, jag inledde mitt planeringsarbete med att fundera på vilka förmågor som fått störst utrymme i matematikundervisningen. Kunde konstatera för mig själv att de olika förmågorna har fått ta ungefär lika stor plats i undervisningen.

Vad gäller det centrala innehållet så har olika områden ägnats olika mycket tid och vissa av områdena har inte berörts sedan årskurs 1. Så för att nå kunskapskraven i matematik bestämmer jag mig för att grupperna behöver få möta de olika centrala innehållen en gång till, lite kortare och repeterande. Mitt uppdrag blir att se var svårigheterna ligger och variera undervisningen så att de olika förmågorna får fortsätta utvecklas. Mot kunskapskraven i matematik!

Taluppfattning är ett övergripande område som vi arbetar med hela tiden. En lektion i veckan är avsatt för taluppfattning, det är den lektionen som jag och mina elever har tillgång till specialpedagog och därmed är det inom taluppfattning som det särskilda stödet sätts in. De fokusområden som vi ägnar oss åt inom taluppfattning har jag valt utifrån gruppernas resultat på diagnosen Förstå och använda tal 3. Till taluppfattningen kopplar jag också algebra.

Läxan i matematik är huvudräkning och vi gjorde en avstämning vilket område inom huvudräkning som varje elev behöver träna på genom att en kort stund stämma av färdigheterna pedagog – lärare vid terminsstart. Läxan ger jag genom Nomp vilket gör att det är lätt för mig att individanpassa och framförallt följa hur träningen hemma går.

Utöver taluppfattning som alltså pågår hela terminen så har vi startat med geometri som ju kräver sin tid i och med alla olika områden inom geometrin. Jag har gjort en grovplan för hur länge vi jobbar med geometri men den kan komma att förändras. Därefter tänker jag mig att vi ägnar oss åt sannolikhet och statistik men det kan förändras beroende på behov och eventuella ämnesövergripande teman. Problemlösning är en förmåga likväl som ett centralt innehåll och många gånger tänker jag mig det mer som ett förhållningssätt. Det jobbar vi med i alla områden i matematiken.

Genom länken här kommer du till min enkla grovplanering.

Jag tycker det är spännande att ta del av hur andra tänker när de lägger upp planen för elevernas lärande över tid och tänker att om jag delar med mig av hur jag organiserar det så kanske jag får tillgång till andras tankar. Så dela gärna med dig du med!

Nytt år närmar sig. Mer matematik!

Jag åker tåg och tankarna vandrar iväg.
Efter att ha utvärdera och reflekterat kring mina elevers kunskaper och upplägget av höstterminens matematikundervisning har jag kommit fram till att följande områden ska få läras inom i vår:
huvudräkningsstrategier i addition och -subtraktion
-multiplikation och division
-talsystem förr i tiden
-bråk
-positionssystemet
-volymmätning med gamla mått
-mäta tid och vikt
-statistik
-problemlösning
De två områden som jag kommer lägga störst tyngd på, enligt planen just nu, är huvudräkningsstrategier inom addition och subtraktion samt problemlösning.
Jag kunde se på resultaten från diagnosen Förstå och använda tal att vi behöver fortsätta lära oss effektiva strategier för huvudräkning. Jag tänker hålla huvudet kallt och verkligen satsa på det innan skriftliga metoder presenteras. Efterhand som huvudräkningen är säker och effektiv kan den skriftliga huvudräkningen introduceras. Jag har lite tankar om hur upplägget ska vara, det får bli ett eget inlägg senare.
Problemlösning är den modul båda mina grupper i Matematiklyftet ska genomföra. Därför är det naturligt att även jag ägnar fokus åt detta. Jag tänker mig att ett mattepass i veckan har inriktning problemlösning och att det varannan gång styrs av matematiklyftets uppgifter, varannan gång kopplas till de område vi lär om i matematik just då.
Utöver inlärningsområden så vill jag fortsätta upplägget likt tidigare. Mycket samarbete, tillåtande klimat, skrivutvecklande med kamratrespons och undersökande uppgifter.
En förändring är att jag kommer ge fler skrivna uppgifter till mina elever och även skriftliga uppvärmningar. Vi ser att vi behöver jobba med läsförståelsen, att läsa och tolka instruktioner. Det är lätt att vara bekväm som elev och att skämma bort som lärare. Vi pratar, visar och kanske tar ifrån eleven möjlighet till viktigt lärande. Jag ska lämna över ansvar och ge mina elever utmaningen och chansen att så ofta som möjligt få lära sig att läsa och försöka förstå. Ge tid!
Jag kommer mäta effekten på min undervisning även i vår, jag kommer den här gången inrikta mig på problemlösning och läsförståelse kopplat till problemlösningsuppgifter. Så vi får se om jag är lika stolt när den här terminen är slut som jag var när förra avslutades…

Välkommen 2014!

Hur gick det här till?

Om planering, genomförande och utvärdering av vårt arbete med taluppfattning höstterminen i årskurs 2. Med goda resultat!

Arbetet kan delas in under fem rubriker:

  • Min inspiration och kunskapsinhämtning

  • Diagnos av elevers kunskaper

  • Organisation

  • Inriktning

  • Inlärning

Jag behöver väl inte nämna läroplanen? Den har jag alltid min utgång i när jag planerar vad terminens lärande ska innehålla. En annan källa till att bygga på min egen kunskap och bli inspirerad är Förstå och använda tal, en handbok från NCM. Jag har senaste tiden även inspirerats en del av boken Huvudräkning, Löwing & Kilborn samt Matematik – ett kommunikationsämne, NCM. Jag läser alltså på, sätter mig in i kritiska punkter för förståelse av taluppfattning och uppdaterar mina kunskaper om olika sätt att lära sig på. Viktig källa är också internet, Twitter och andra sociala medier.

Vid terminsstart fick alla elever göra diagnosen FAT2 (Förstå och använda tal). De elever som fick höga resultat på den diagnosen fick göra FAT3. Anledning till det var att jag beslutat att göra diagnosen vid slutet av terminen och för att kunna se en progression i elevernas lärande inom det här området så fick inte resultaten vara för höga redan från början, då behövs andra utmaningar. Under terminens gång har eleverna fått göra några andra små diagnoser utifrån deras individuella lärande, en del som jag konstruerat själv och några som jag hämtat från Diamant. Sen ser jag såklart framförallt förståelse och förmågor i arbetet med uppgifter, vid samtalen.

Hur undervisningen i matematik har organiserats i vår klass försöker jag beskriva med följande bild:

Organisation matematikundervisning

Utifrån Förstå och använda tals matris har jag gjort en matris kopplat till varje elev där de kan se vad de kan och vad som är nästa steg. Den hade vi som utgångspunkt på utvecklingssamtalet och utifrån den valde eleverna i sampel med sina föräldrar och mentor individuella mål i matematik. Deras individuella mål har vi haft tillgängliga på en “målvägg” i vår matematikverkstad för att kunna koppla till i lärandet, följa upp vid samtal och reflektion.

När jag och mina kollegor kartlagt elevernas kunskaper inom taluppfattningen kunde vi välja inriktning och planera terminen. Det vi kunde se var att eleverna generellt behövde utveckla förståelse och kunskaper kopplat till positionssystemet, talmönster, strategier för huvudräkning, uppskattning, talhopp, hälften/fjärdedelar, använda miniräknare, räkna pengar, dubbelt/hälften. Olika områden skulle kräva olika mycket lärarstöd, tid och laborerande. Utifrån den vetskapen planerades arbete med olika områden såhär (i grova drag):

Uppgifter - Organisation matematikundervisning

Den här organisationen kring arbetet inom taluppfattning tror jag är betydelsefull, men självklart även val av uppgifter, introduktioner, reflektioner och överhuvudtaget arbetssätt.

De uppgifter som eleverna får gör jag själv utifrån egna idéer och inspirerad av litteratur, andra lärares verk (internet) och olika läromedelshandledningar. Fortsatt har kommunikation (muntligt och skriftligt) en stor del i min matematikundervisning, både för att synliggöra och för att det ska vara språkutvecklande. I det arbetet använder vi oss av bloggen. Föräldrarna får veta vad som komma skall i matematikundervisningen och uppmuntras att prata med sina barn om det, jag provar då och då även att göra uppvärmande filmer som publiceras på bloggen. För uppvärmda elever är lärandet mer effektivt. I lärandet använder vi oss helt enkelt av olika verktyg: filmer, samtal, laborerande, skapande, appar, samarbete, upptäckande, genomgångar och så vidare. Det är vanligtvis bara på de korta passen i matematik som eleverna arbetar individuellt, annars med kompis.

Jag kan ha en plan för hur länge vi ska arbeta med ett område, den tidsplanen spricker ibland och det får den göra. Vi fortsätter tills vi har lärt oss, vi fortsätter tills vi känner att vi har förstått!

En sak till; jag har kollegor att resonera med, diskutera elevers förmågor med, komma på uppgifter med och utvärdera med. Det är viktigt!

Mål var det här!

bild

 

En liten uppdatering kopplad till gårdagens inlägg.

Första gruppen fick idag sina målkort. Efter att ha läst och småpratat med kompisarna i gruppen upptäckte de flesta att det var fler som i gruppen som hade liknande mål. I grupper där eleverna hade liknande mål fick de sedan sitta och skriva ner förslag på saker de kan göra på lektionerna för att träna mot sitt mål. En elev per grupp var sekreterare och använde sig av appen Skolstil eller SimpleMind när de skrev. Därefter återsamlades vi och de delgav varandra sina förslag på ”vägar mot målet”.

Jag blev glad över att se variationen i deras förslag på arbetssätt och uppgifter. Exempelvis:

  • använda klossar när vi räknar.
  • träna på att räkna i huvudet.
  • spela spel.
  • mäta.
  • läsa varandras arbeten.
  • arbetsblad.
  • träna ofta.

Vad ska de med mig till?

Hur sjutton får jag till 17 olika arbetsområden samtidigt?

Nu har vi några veckor framför oss där vi ska ägna oss åt de mål som eleverna satt upp i matematik under tidigare utvecklingssamtal. Jag har suttit här under kvällen och försökt få en bild över hur jag kan sammanföra elever med liknande mål och vad jag ska utmana dem med för uppgifter. Det är ett pussel som börjar falla på plats.

Jag har klart för mig vilka mål mina 78 elever har och jag har lyckats sortera in deras mål i 17 olika målområden. I Vårt kryp in (hemsidan) har eleverna egna sidor som hittills varit näst intill orörda, där har jag nu börjat lägga in deras mål och även några länkar till uppgifter som de kan gå in på för att träna sig mot målet vid tillfällen i skolan men kanske också hemifrån. I dokument till mig själv har jag dessutom skrivit vilka uppgifter jag tänker erbjuda i skolan.

Så när jag träffar eleverna tänker jag:

  1. Dela ut målkorten till eleverna, uppmana dem att prata om sitt mål med kompisen, ställa frågor och klargöra tillsammans.
  2. Visa de förslag på länkar till färdighetsträning jag lagt in på deras sidor.
  3. Samla dem i ”målgrupper” för att göra upp en plan för hur vi ska jobba mot målet i skolan. (Rent organisationsmässigt tänker jag att de elever som jag inte planerar med kommer få arbeta med färdighetsträning på lärplattan utifrån mina förslag under tiden.)

Det ska nog gå det här. Jag är motiverad, hoppas på att få med mig mina stjärnor till elever också. Ny vecka, nya tag!

 

Nu talar vi

Hela tiotal ska vi ta oss an nu i Alen 1. Det ska bli så roligt! Vi ska räkna framåt, bakåt och på tvären. Vi ska laborera och resonera. För den intresserade finns planeringen här i Unikums Skolbank (tillgänglig för alla).

Imorgon inleder vi med att gå igenom planeringen, titta på målen jag har satt upp och så tänkte jag ge utrymme för tillägg från eleverna. De kanske tycker jag har glömt något och då kan vi gott lägga till det, om inte för alla elever så för den enskilda. Blir skoj att se om jag upplever dem mer delaktiga nu i genomgången av planeringen efter att de själva var med och utformade en med tidigare arbetsområde.

Därefter tänkte jag låta dem laborera med appen Hundrarutan i par. Ger mig tillfälle att gå runt och höra deras resonemang, ställa frågor och få en uppfattning av deras förkunskaper om talområdet 0-100.

Jag har hittat roliga uppgifter på Ncm, alltid lika lycklig när jag får chans att leka med barnen. Imorgon blir det till att leka trollkarl. Skulle behöva en hatt… Sedan får de vara trollkarlar gentemot varandra.

Blev inte mycket matte på schemat idag så det känns skönt att ordningen blir återställd i morgon, har ju saknat mattelektionerna under påsklovet. Hoppas eleverna känner likadant!

Ämnesövergripande – ja visst

När jag planerar kommande arbetsområde i engelska för klassen tänker jag att det ska synas i den pedagogiska planeringen att vi berör flera ämnen. Det är lätt att man som lärare vet detta men inte synliggör det.

Vi kommer utgå från låten Tell the world I’m here med Ulrik Munther. Jag har valt låten för att den ligger i tiden, eleverna gillar melodifestivallåtarna, och texten är meningsfull enligt mig. Vi kommer grotta in oss i textens innehåll, ord som återkommer, uttal och uttryck. Vi kommer dansa (tack till syster och systerdotter) och vi kommer sjunga.

Vilka förmågor arbetar vi med då?

Engelska:

  • Förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter.
  • Formulera sig och kommunicera i tal.

Svenska/Svenska som andraspråk:

  • Läsa och analysera texter för olika syften.

Musik:

  • Sjunga i olika musikaliska former och genrer.
  • Gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer.

Idrott:

  • Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Det här kommer bli roligt!

Och förresten, lyssna på texten så förstår ni varför 79 ettor ska jobba med just den:

HELA VÄRLDEN VÄNTAR PÅ BARA MIG

Mattesmedjan

Vår matematikblogg, en plats för att lära och dela med sig.

Montessoriinspirerad matematik

matteblogg på Mårtenskolan i Lunds kommun

Hej! säger Micke Gunnarsson.

En brinnande pappa och talare som skriver från hjärtat, via hjärnan och så rätt ut liksom!

Läraravtryck

Intryck, avtryck - av lärare #läraravtryck

I huvudet på en helt vanlig lärare...

Undervisning i utveckling.

pedagogwera

Upptäckter och lärdomar

Mattefröken

Ulrika Broman

Sallys äventyr

Vi i klass 3A följer våra resekompisar Sally och Leo på deras resor i världen, samt Billy på hans resor i tiden.

skolfröken fräken

I huvudet på en fröken...

%d bloggare gillar detta: