Arkiv | Stl RSS for this section

Hur högt är huset?

En matematikuppgift utifrån STL-cirkeln:

Hur högt är huset?

Ett brev i bitar

En uppstartsuppgift den här terminen fick bli en kombination av brevskrivande och funderingar på förväntningar.

Jag skrev ett brev till eleverna som jag klippte i ”bitar”. Några elever fick brevet uppdelat i längre stycken, andra i fler delar beroende på vad som utmanar vem. De fick i uppgift att försöka sortera delarna i rätt ordning, som de trodde att jag skrivit brevet. Nästa steg var att jämföra med kompisar och resonera sig fram till en gemensam ordning.

Utifrån det gick vi igenom brevet, pratade om ett brevs upplägg och innehåll.

Avslutande fick eleverna skriva ett brev som svar till mig där de då också uppmanades att svara på frågorna om vilka förväntningar de har inför vårterminen, vad de önskar lära sig, vilka mål de vill uppnå och vilken känsla de hoppas ha på skolavslutningen i juni.

Ni kan ana att jag har tillgång till spännande läsning nu!
Frida

IKT hos oss

Ett antal av Sollentunas fantastiska lärare, skolutvecklare och rektorer samlades idag i kommunhuset. Vi, jag och Emily, var ditbjudna för att berätta om hur vi under årskurs 1 och hittills i årskurs 2 arbetat inom följande områden:

  • Lärande i en Google-miljö: sites, docs
  • Digitala verktyg

Jag delar bilder från vår presentation genom länken här under och med er när ni ser dem ska ni ha det som varit och är våra ledord i det här arbetet.

Synlighet, återkoppling och kommunikation!

IKT hos oss

VÄLKOMNA ALLA ”NYA” LÄSARE!

Hej!

Vi hoppas att ni är några som har hittat hit efter gårdagens nätverksträff. Vi befinner oss i ett slags lyckorus med leenden upp till öronen när gårdagen kommer på tal. WOW, vilket gäng och vilka utbyten vi gjorde (och hoppas kunna göra!).

Skriv gärna en kommentar med er mailadress samt eventuell blogg/klasshemsida. Vi vill följa er!

Tack för en underbar dag (med hopp om fler…)

Summering av nätverksträffens eftermiddag (STL/ASL 20130515)

STL/Ma- publicering/återkopplinmg på gemensamma klassajter (Sara Penje & Annika Agélii Genlott). Språkutveckling med digitala verktyg.

 

Annika Agélii Genlott- Vi skriver MED, FÖR och TILL varandra. STL-cirkeln (Lgr11, inspiration och förförståelse, texttyp och strategier, skrivande, publicering & återkoppling, bedömning).

 

Sara Penje- STL-cirkeln utifrån matematiskt tänk.

Utgå från de matematiska förmågorna i Lgr11.

Inspiration & förförståelse- få eleverna att bli motiverade. Hur gör jag i andra ämnen?

Texttyp & skrivstrategier- Texttyp, räknehändelse, problemlösning, LAB-rapport, reflektion, sammanfattning, återkoppling, analys. Vilka strategier använder jag nu i matematiken?

Skrivande- Tydlig mottagare. Vi konstruerar uppgifter som gör att eleverna redan från början vet vem som är mottagaren. Utgå ex. från bilder. Formulera en uppgift som syftar till förmågan och kräver någon form av skriftlig aktivitet… De klassiska A,B,C,D- svarsalternativ. Vilka svar är fel? Motivera varför.

Vilka frågor ställer vi? Original/ (är)Omformulerat(varför) / kontrast(hur, på vilket sätt, varför).

Publicering & återkoppling- Aktiv mottagare.

Bedömning- Istället för att bli klar med matteboken först, istället koppla till förmågor och kunskapskrav. Vissa bedömningar måste ske summativt men självklart formativt, pågående återkoppling.

 

Påverkansfaktorer med stora effekter relaterade till undervisningen:

Formativ bedömning

Kommunikjativ undervisning

Återkoppling på prestationer

Undervisningsstrategier

Strukturerad undervisning

Mål

 

 

Åke Grönlund (ake.gronlund@oru.se) – Att skriva sig till läsning – evidensbasering i undervisning

Hur vet man att det vi gör är bra?

 

Varför gör vi som vi gör?

Max Webers rationalitetstyper

Traditionell (alltid gjort), affektiv (Justin Bieber är bäst!), värderationalitet(vi skriver på båda sidor för att spara på miljön), målrationalitet (ställ upp mål och beräkna effektivaste sättet att nå dem).

Varför ska vi tro på skolan?

Traditionell (här skriver vi emd penna), karismatisk (datorer är bra), rationell (evidensbasering- så tydliga mått som möjligt och ett logiskt sammanhang för dessa mått genom ex. teorier) Läser och skriver barn bättre med STL? (mått), Vad menar vi med att läsa och skriva bättre?(teori), Blir barn bättre i andra ämnen för att de kan läsa och skriva bättre?

 

STL- redan i USA 1984 “Write to read”. Gammal teknik och nybörjaranvändare. STL idag är mer social med mer lätthanterlig teknik och med vana användare. STL är nästan inte utvärderat medan projektet i USA pågick inte under längre period, flera avbröt.

 

Vad betyder “att vara bra på att läsa och skriva” i de tidiga skolåren?

Läsa fort (h4)

Dkriva långa texter (stl)

Texternas form (grammatik, ordförråd, teknisk struktur)

Texternas innehåll (röd tråd, argumentation, språklig stil)

Att tillägna sig vanan och arbetsredskapet att läsa och skriva.

För att ge STL legitimitet behövs: H4, kvantitativ textanalys(teknisk), kvalitativ textanalys(social), tester i andra ämnen och/eller i senare årskurser etc.

 

Evidensbasering, plus och minus

Fördelar

  • Goda mått och legitimitet

  • Goda mått ger vägledning till skolor och lärare

  • Tydliga metoder kan utvecklas och spridas

 

Nackdelar

  • Risk att man mäter det som går att mäta missar viktiga saker som är svårmätta

  • Tar tid att göra

  • Svårt hämföra metoder som har olika typer av för- och nackdelar

 

Diskussioner i förskoleklass/årskurs 1:

todaysmeet.com/dokumentation

todaysmeet.com/datorvsipad

todaysmeet.com/Entrepronerielltlarande

http://todaysmeet.com/inlarningssvarigheter

http://todaysmeet.com/matten

 

Pedagogiska projekterfarenheter och forskningsresultat från Sandvikens kommun, Eva Hultin (forskare) och Mona Wiklander (projektledare).

Alla elever lyckas utifrån sina förutsättningar, hur är det möjligt?

Varför skriva sig till läsning?

Barns motoriska förutsättning att skriva när man är liten visar att många barn har svårigheter att forma bokstäver

Individualisering, alla får lyckas

Ger lust, glädje, entusiasm, digital kompetens

Handstilen blir vacker när man börjar använda pennan

Ljudning och bokstavsinlärning kommer under skrivprocessen

Eleverna har mycket lättare att uttrycka sig i skrift.

 

Eleverna har oftast samma lärare till åk 3 men vad händer sedan?

Språkutvecklingsplan förskoelklass- åk 9

Sfyte att skapa strategier för grundskolornas arbete med elevernas språkutveckling i alla ämnen

Språklig medvetenhet

Grundläggande läs- och skrivförmåga

Grundläggande läsförståelse

Förmåga att tillämpa läs- och skrivstrategier inom olika genrer så att varje elev utvecklas.

 

Eva Hultin (tillsammans med Maria Westman): Digitalisering av tidiga läs- och skrivpraktiker.

Syfte att undersöka villkoren för läs- och skrivlärandet i åk 1 och 2 när metoden att skriva sig till läsning med dator.

-Vilka erfarenheter och didaktiska möjligheter gör lärare?

Lärarens synsätt på läs- och skrivundervisning?

Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av metoden?

Undervisningssammanhang?

Vad skriver eleverna? Hur ser texterna ut? Vilka förändringar i genrerepertoar kan skönjas?

 

Etnografisk studie

Samlat in elevtexter

Klassrumsobservationer och intervjuer med elever och lärare

Observationer av månatliga projektmöten

Textanalyser

 

Förändringar i läs- och skrivpraktiken med fokus på eleverna

Läs- och skrivlärandet går fortare

Texterna blir längre

Metaspråkliga diskussioner en framgångsfaktor

Vidgat genreanvändande

Mer/mindre inflytande över skrivprocessen

Digital kompetens

 

Förändringar i läs- och skrivpraktiken med fokus på lärarna

Anpassar sig snabbt till digitaliseringen och ASL

Didaktiskt skifte: från bokstav till hel text

Förändrade didaktiska rutiner i klassrummet

(Fokus på att barnen lyckas och är nöjda)

 

Pedagogiskt stöd, teknisk adekvat utrustning och teknisk omedelbar support.

 

Anki Wennergren – ASL: i en skola på vetenskaplig grund anki.wennergren@hh.se

Modellskola med forskande lärare

Använder forskningslitteratur

Producerar kunskap

Gör egna undersökningar

Använder ett vetenskapligt förhållningssätt

Bidrar till dokumentation och spridning

Påverkar samband mellan lärares lärande och elevers resultat

 

Elevers lärande (Vygotskij)

Uppnådd kompetens, närmaste utvecklingszonen, framtida kompetens

 

Eleverna ska få besitta många olika metoder i sitt lärande.

 

Lärare som aktörer:

Undervisning som styr redskap

Kreativa arbetsuppgifter

Barns lärande i fokus

Upptäcker möjligheter

Reflekterar kritiskt över metoden

 

Lärare som offer:

Redskap som styr undervisning

Stereotypa arbetsuppgifter

Barns görande i fokus

Fastnar i hinder

Anpassar sig till metoden.

 

Lokala undersökningsfrågor;

Vilak förmågor används? Många kopplas till the big 5, främst kommunikativa.

Samspel kring STL med elever i behov av särskilt stöd.

Vilka faktorer har betydelse vid val av “skrivkompis”?

Hur samarbetar barnen kring STL?

Hur uppfattar elever att de lär sig skriva med hjälp av talsyntes på dator?

 

Nätverkande, kollektivt och kollegialt lärande.

 

Kristina Hansson- Kollegiesamtalens hinder och möjligheter i lärarens förändringssträvanden kring ASL.

Långsiktig skolutveckling- Lärares tankar, ord och handlingar om kollegiesamtal som stöd vid införandet av datorn i elevers tidiga skriv- och läsundervisning.

 

Studier kring kollegiesamtal, två utgivningar 2007 och 2008.

 

Utvecklingsarbete, en form av förändring. Kompetensutveckling, utveckling av verksamheten, utveckling av lärarrollen, fokus på elevernas måluppfyllelse – gemensam koppling  – SAMTALET! Förändringens centrum.

 

2008 instituationalisering och 2009 spridning. Vi började då granska förbättringsområdena.

 

Acceptans

  • Personlig utveckling

  • Gruppens utveckling

  • Processuella framsteg

 

Framtiden

Vad gör jag idag?

Vi är många som har haft goda erfarenheter och känner att det ger bra samtal för utveckling.

Lunchuppdatering

Efter att ha slängt i oss en god lunch kommer här en snabb summering av förmiddagen (ni som är inne och läser- lämna gärna ett avtryck bland kommentarerna! Dela med er av er klass-site eller egen blogg). Vi vill följa er!

Arne Trageton

Bilder kopplad till text, redan i ett tidigt skede. Progression genom att söka bilder som kan relateras till text.

Skrivhjulet- Struktur, reflektion, interaktion, föreställning, utforskning, redovisa.

www.skrivasigtilllasning.se

Tidningsarbete- lagarbete, yttrandefrihet, demokrati, publicering. Kopplat till Lgr11.

Layout, bilder, kritisk utvärdering.

I de tidigare åldrarna bör större delen av sidan bestå av bild.


Peter Becker

Vi skapar framtiden med vårt interaktiva lärande.

 

Christer Friman

Detektivbyrån (pågick under ett halvår)

Mårängskolan- Boden

tangentdansen.se

vadlaserdu.tangentdansen.se

 

Bokstavsscheman, att gå vidare till något lika framgångsrikt – Detektivbyrån

 

Uppdrag: Språklyft

Detektivbyrån – Uppdragen är kopplade till Språket lyfter och dess scheman.

Christers projekt är kopplat till årskurs 1 arbete, språket lyfter och detektivbyrån. Deckarschema. Två uppdrag till varje schema. Gåtor, Motorisk övning, skriva, läsa. Utgå från deckarpar (pararbete). Klistra in i deckararbete. Uppdrag i form av gömmor; D_t va_ en g_ng…

I ett tidigt arbete: Beskrivande text (mycket adjektivträning): Skriv och berätta om tex Piffy. Vem tror du har tagit Piffy? Motivera varför.

Frågor om texten.

Läsa

  • Avsnitt ur detektivbyrån

  • Dina frågor

  • Läs upp din beskrivning

  • Berätta vem du tror tagit Piffy och varför tror du det.

Gåtor: (Extrajobb)

Beskriva ett föremål och låt kompis gissa vad.

 

Motorik: Räkna steg (hämta uppgiftskort), bollövningar (hämta övningskort). Är bra vid stationsarbete bl.a. för att det som arbetar vid datorerna ska få fokusera på textarbete.

Ex. gå 10 steg framåt, gå 2 steg åt höger.

Kasta mot väggen, snurra ett varv, fånga med två händer.

 

Osynlig skrift:

Med ljus, rita sedan med oljekrita över.

Göra fingeravtryck

Läs upp för kamraterna (läs i deckarparet)- mkt vikt vid detta i tvåan. Kan även spelas in.

 

Självbedömningskort:

Jag kan berätta i grupp och lyssna på andra: JA   NEJ   BEHÖVER TRÄNA

Jag kan läsa själv        JA    NEJ   BEHÖVER TRÄNA

Sedan lärarens kommentar (tar väldigt mycket tid, Christers reflektion. Försvann så småningom men försök lägga tid på det).

Bedömning: Med hjälp av handledningen gör det “lätt” att bedöma delarna. Till varje del kopplas det till muntliga observationer, observationspunkter (läsa, skriva).

Emily- Jing. Ett program där vi kan dokumentera elevernas arbeten genom att eleverna själva kan spela in men även att vi pedagoger läser in texten. Eleverna kan därmed bearbeta sina texter med det här verktyget men också se sin utvecklingskurva. Ladda ner genom att gå in på http://www.techsmith.com, ladda ner programmet Jing.

Frida- Att skriva sig till matematik. Frida berättar om klassens hemsida och hur hon publicerar räkneuppgifter som eleverna sedan kan svara på via klassens site. De får där möjlighet att förklara sina resonemang med text, ta del av varandras tankar, ge varandra respons och ha en levande dialog.

Rigmor Forss- Stafettskrivning

Berättelsefisken

Början

Vad handlar den om?

Var hände det?

När hände det?

 

Händelse/problem

Vad hände?

Varför hände det?

Hur hände det?

 

Avslut

Knyt ihop berättelsen

Vad hände till slut?

 

Byte av författare mellan de olika delarna.

Skriv en saga med hjälp av tärning

Huvudperson

Plats

Föremål

Förekommande djur

Handling

Magiskt föremål

 

Samla dokumenten i en gemensam bok som hela klassen får ta del av (publicering).

Att skriva sig till läsning i kommunikationsklass – Kristina Kristoffersson

Små klasser 6-8 personer

Använda sig av kuber med bokstäver

Ta tillvara på barnens ord, rita sedan.

Leka med och udnersöka ord Selmas semla UR

Snälla och dumma ord (i moln argt/glatt)

Skriva om vardagsnära ting. De skriver tillsammans med en vuxen.

Med en bok som inspirationskälla – efter högläsning fick de skriva om huvudpersonen.

Att arbeta vidare med sin text.

Progression- vad vill jag förbättra? Rätta till?

Samlar alstrena på gemensam vägg. Alla behöver inte göra lika – utan man gör utifrån egen förmåga.

Alla vägar in i språkande, skrivande och läsande vara öppna.

 

Book Creator- Camilla Krivesniemi

Skriver i skolstil, bilder, kamera, comicbook, safari, ritplatta och book creator.

Inom naturvetenskap, matematik (tangram, räknesagor, geometri), sångböcker.

Skapa genom att trycka på appen – skapa framsida, spela in (trycka på noten).

Nätverksträff #asl_stl

Vi är på nätverksträff i Stockholm där pedagoger från hela landet idag samlas för att lära och inspirera varandra angående Att skriva sig till läsning och matematik.  Jag och Emily ska försöka dela med oss av dagen här. Följ också på Twitter #asl_stl

Snart kommer intressegruppen åk 1 dela med sig av erfarenheter till varandra. Senare idag träffas vi igen för att diskutera olika frågor. Det ska vi försöka dokumentera via länkar nedan:

todaysmeet.com/dokumentation

todaysmeet.com/datorvsipad

todaysmeet.com/Entrepronerielltlarande

http://todaysmeet.com/inlarningssvarigheter

http://todaysmeet.com/matten

http://todaysmeet.com/organisation

http://todaysmeet.com/inlarningssvarigheter

Vi får se vad vi hinner med!

”Men barnen sitter ju redan för mycket vid datorn…?”

Det är häftigt att se en tydlig utveckling i hur eleverna utformar sina texter. Hur de kan fokusera på innehållet i sina texter istället för att trilskas med bokstäver som inte blir som de har tänkt! Jag hade en diskussion med en kille igår som tyckte att det var skrämmande att så många barn var fast i ”ipad-träsket” (läs lärplatta) och hur föräldrarna var tvungna att investera i nya plattor eftersom barnen tog över dem alltmer. När jag förklarade för honom hur vi arbetar blev han ställd – menar du att barnen inte använder pennor förrän i tvåan? Nej, det är inte det STL går ut på. Vi förbjuder inte pennor eller papper! Vi utformar uppgifter som inbjuder datorn till ett naturligt redskap i elevernas utveckling. De här eleverna tar för sig och suger åt sig tekniken på ett helt annat sätt än vad jag som vuxen kan göra. De utforskar, ifrågasätter, utvecklar verktygen och vill gärna bearbeta sina texter dels språkligt och dels layout-mässigt. Ett mål i trean är att de ska kunna illustrera en text med passande bild, dessa barn som inte ens gått ut ettan är hemma på sökis.se och anpassar bilden efter texten. En flicka som har ett annat modersmål än svenska kom till mig igår – Emily, jag har bytt bild. Till min saga hittade jag en finare hund som jag vill använda. Jag svarade att självklart fick hon göra det och uppmuntrade hennes initiativ att på egen hand söka bilder hemma. Hon tittade då på mig och sa Ja, men det är bara EN hund och jag har ju skrivit att det ska vara TRE. Jag tycker att det är häftigt att just den här flickan har gjort den här reflektionen. Hon vill att bild och text skapar ett sammanhang- hade hon kunnat utforma den här texten utan STL och talsyntesen? Hade hon utvecklat datakunskaperna så att hon själv hade kunnat söka bilder annars? Förmodligen inte.

Frida har tidigare nämnt det men det är mer regel än undantag att det rasslar till i inkorgen på helgerna när eleverna på eget initiativ utformat texter, gjort presentationer, mailat eller tipsar om aktuella ämnen.

Vi är inne i en värld där mycket bygger på teknik- var inte rädda för det!

… och gällande min diskussion igår med min sambos kompis. Jag tror att han blev övertygad redan efter andra meningen! Däremot så anser jag att man, liksom i allting annat, ska se saker och ting som komplement/verktyg/hjälpmedel. Eleverna ska inte sitta vid en dator hela dagarna, vi varierar oss. Vi springer, hoppar, studsar, arbetar med konkreta föremål, övar vår finmotorik och vi kommer aldrig att glömma leken! Det hoppas jag inte att deras föräldrar gör heller.

Mitt i vimlet på SETT2013

Blogginlägg skrivet på SETT2013 tidigare idag:

En natt med lite ryckig sömn och antal fjärilar i magen. ”Vad var det nu jag skulle säga?”

Vi startade med att lyssna på Christian Lundahl vilket var en riktigt bra föreläsning men trots detta for våra tankar iväg emellanåt. Snart var det dags.

Tänk om det bara är våra chefer som kommer… En helt okej fanclub visserligen. Väl på plats så fylldes salen.

Emily inledde vår dragning. Med lugn och glädje förmedlade hon hur hon använder sig av STL-cirkeln i sin planering och undervisning. Hon visade elevexempel som på tydligt sätt påvisar hur fantastiskt givande för eleverna det är att arbeta med digitala verktyg och att kunna dela det man gör med andra. Favoriten tycker jag är att se vilken resa några av eleverna gjort sedan i höstas, då de inte kunde skriva annat än ”spökskrift” tills att de nu producerar sagor med flera kapitel. Christian Lundahl gav ett exempel på hur givande det var för en tioåring att få förslaget att läsa sin text för en kompis för att upptäcka var punkt eller kommatecken bör placeras. Detta gör våra ettor! /Frida

Efter mitt surr kunde jag på riktigt pusta ut och med ett stort leende ta del av Fridas inspirerande ord. Vi har under veckan övat och jag har tidigare hört henne ha en liknande dragning men vid varje tillfälle inspireras. Frida visade tydliga exempel med sitt matematiska arbete kopplat till skrivande. Arbetsmomenten bjuder in till integrering i både matematik och svenska. I matematiken arbetar vi främst med lärplattorna och Frida visade exempel på appar de använder i sitt arbete, bland annat book creator, skolstil, socrative men även vårt krypin. Hon visade även elevexempel där man ser hur eleverna tagit till sig uppgifterna anpassat efter individen. Frida berättade även om vinningarna i vårt arbete med att skriva sig till läsning och matematik. Eleverna har en mottagare och upplever därmed ett syfte i sin produktion, utvecklar sitt matematiska språk och läs- och skrivutvecklande. Jag känner en stolthet över vad vi gör och det här bara är början… /Emily

Vi pausar nu, samlar våra tankar och förhoppningsvis får vi sedan ta del av Körling eller Barker. Att bara gå runt här och njuta av pulsen och glädjen är gott nog.

Emily & Frida

bild

Mattesmedjan

Vår matematikblogg, en plats för att lära och dela med sig.

Montessoriinspirerad matematik

matteblogg på Mårtenskolan i Lunds kommun

Hej! säger Micke Gunnarsson.

En brinnande pappa och talare som skriver från hjärtat, via hjärnan och så rätt ut liksom!

Läraravtryck

Intryck, avtryck - av lärare #läraravtryck

I huvudet på en helt vanlig lärare...

Undervisning i utveckling.

pedagogwera

Upptäckter och lärdomar

Mattefröken

Ulrika Broman

Sallys äventyr

Vi i klass 3A följer våra resekompisar Sally och Leo på deras resor i världen, samt Billy på hans resor i tiden.

skolfröken fräken

I huvudet på en fröken...

%d bloggare gillar detta: