Tag Archive | matematik

Nu ska kunskapskraven nås!

När vi gick på vår jullovsledighet var det med gott mod jag kunde konstatera att jag lyckats följa min planering så plats väl att vi under de två och ett halvt år eleverna gått i skolan har undersökt samtliga centrala innehåll i matematik, jobbat mot de olika kunskapskraven i årskurs 3 och utvecklat förmågorna i olika sammanhang. Gott, så långt.

Så har vi vår finalvår framför oss då, jag inledde mitt planeringsarbete med att fundera på vilka förmågor som fått störst utrymme i matematikundervisningen. Kunde konstatera för mig själv att de olika förmågorna har fått ta ungefär lika stor plats i undervisningen.

Vad gäller det centrala innehållet så har olika områden ägnats olika mycket tid och vissa av områdena har inte berörts sedan årskurs 1. Så för att nå kunskapskraven i matematik bestämmer jag mig för att grupperna behöver få möta de olika centrala innehållen en gång till, lite kortare och repeterande. Mitt uppdrag blir att se var svårigheterna ligger och variera undervisningen så att de olika förmågorna får fortsätta utvecklas. Mot kunskapskraven i matematik!

Taluppfattning är ett övergripande område som vi arbetar med hela tiden. En lektion i veckan är avsatt för taluppfattning, det är den lektionen som jag och mina elever har tillgång till specialpedagog och därmed är det inom taluppfattning som det särskilda stödet sätts in. De fokusområden som vi ägnar oss åt inom taluppfattning har jag valt utifrån gruppernas resultat på diagnosen Förstå och använda tal 3. Till taluppfattningen kopplar jag också algebra.

Läxan i matematik är huvudräkning och vi gjorde en avstämning vilket område inom huvudräkning som varje elev behöver träna på genom att en kort stund stämma av färdigheterna pedagog – lärare vid terminsstart. Läxan ger jag genom Nomp vilket gör att det är lätt för mig att individanpassa och framförallt följa hur träningen hemma går.

Utöver taluppfattning som alltså pågår hela terminen så har vi startat med geometri som ju kräver sin tid i och med alla olika områden inom geometrin. Jag har gjort en grovplan för hur länge vi jobbar med geometri men den kan komma att förändras. Därefter tänker jag mig att vi ägnar oss åt sannolikhet och statistik men det kan förändras beroende på behov och eventuella ämnesövergripande teman. Problemlösning är en förmåga likväl som ett centralt innehåll och många gånger tänker jag mig det mer som ett förhållningssätt. Det jobbar vi med i alla områden i matematiken.

Genom länken här kommer du till min enkla grovplanering.

Jag tycker det är spännande att ta del av hur andra tänker när de lägger upp planen för elevernas lärande över tid och tänker att om jag delar med mig av hur jag organiserar det så kanske jag får tillgång till andras tankar. Så dela gärna med dig du med!

Annonser

Om det var mitt barns veckobrev

Vi har ju utifrån synligt lärande tanken beslutat att våra veckobrev ska vara framåtsyftande och uppmanat föräldrar till att prata om innehållet i veckobreven med sina barn samt gärna diskutera lärområdena. Vi märker att många gör det och vi upplever att det har god effekt.

När jag har skrivit mina rader om nästa veckas matematik brukar jag alltid läsa det och försöka vara förälder. Veckans inlägg:

Matematiken kommer innehålla en lektion med problemuppgift som uppstart till arbetsområdet Volym. Fråga gärna vilka strategier man kan använda vid problemlösning och hur man bör vara som problemlösare.

Övriga lektioner är riktade mot taluppfattning, vi befäster likhetstecknets betydelse genom att jobba med enkla ekvationer och vi lär varandra, samt tränar på, effektiva räknemetoder. En del träning görs genom Nomp och vid slutet av varje vecka får ni gärna uppmuntra ert barn att se om de har några uppdrag kvar att göra. Precis som lästräning är huvudräkning viktigt att träna på regelbundet så jag rekommenderar er att träna på det hemma också.

Vi upptäckte i veckan att begrepp kopplat till kalendern var svårt för många av eleverna så jag vill även tipsa er om att förse ert barn med en kalender och prata om antal dagar, veckor, månader samt årstider. Påminner er även om att ett armandsur på varje barns arm gör förutsättningarna för att förstå och kunna läsa av klockan betydligt bättre.

Så, om det vore skrivet av mitt barns lärare…

Helt ärligt så skulle jag tycka det var så himla kul. ”Titta här vad det står i veckobrevet! Nu ska vi flytta ut din kalender till köket och börja kolla den varje dag. Kolla här hur man kan veta hur många dagar varje månad har, fram med knogarna. Huvudräkning, vilket tycker du är svårast, vad ska vi träna på? Jag har en rolig app!”

Men det här är ju jag, en nördig mattelärare.

Hur inspirerar jag ”icke mattenördiga” föräldrar till hålla matematiken levande i hemmet?

Lunchuppdatering

Efter att ha slängt i oss en god lunch kommer här en snabb summering av förmiddagen (ni som är inne och läser- lämna gärna ett avtryck bland kommentarerna! Dela med er av er klass-site eller egen blogg). Vi vill följa er!

Arne Trageton

Bilder kopplad till text, redan i ett tidigt skede. Progression genom att söka bilder som kan relateras till text.

Skrivhjulet- Struktur, reflektion, interaktion, föreställning, utforskning, redovisa.

www.skrivasigtilllasning.se

Tidningsarbete- lagarbete, yttrandefrihet, demokrati, publicering. Kopplat till Lgr11.

Layout, bilder, kritisk utvärdering.

I de tidigare åldrarna bör större delen av sidan bestå av bild.


Peter Becker

Vi skapar framtiden med vårt interaktiva lärande.

 

Christer Friman

Detektivbyrån (pågick under ett halvår)

Mårängskolan- Boden

tangentdansen.se

vadlaserdu.tangentdansen.se

 

Bokstavsscheman, att gå vidare till något lika framgångsrikt – Detektivbyrån

 

Uppdrag: Språklyft

Detektivbyrån – Uppdragen är kopplade till Språket lyfter och dess scheman.

Christers projekt är kopplat till årskurs 1 arbete, språket lyfter och detektivbyrån. Deckarschema. Två uppdrag till varje schema. Gåtor, Motorisk övning, skriva, läsa. Utgå från deckarpar (pararbete). Klistra in i deckararbete. Uppdrag i form av gömmor; D_t va_ en g_ng…

I ett tidigt arbete: Beskrivande text (mycket adjektivträning): Skriv och berätta om tex Piffy. Vem tror du har tagit Piffy? Motivera varför.

Frågor om texten.

Läsa

  • Avsnitt ur detektivbyrån

  • Dina frågor

  • Läs upp din beskrivning

  • Berätta vem du tror tagit Piffy och varför tror du det.

Gåtor: (Extrajobb)

Beskriva ett föremål och låt kompis gissa vad.

 

Motorik: Räkna steg (hämta uppgiftskort), bollövningar (hämta övningskort). Är bra vid stationsarbete bl.a. för att det som arbetar vid datorerna ska få fokusera på textarbete.

Ex. gå 10 steg framåt, gå 2 steg åt höger.

Kasta mot väggen, snurra ett varv, fånga med två händer.

 

Osynlig skrift:

Med ljus, rita sedan med oljekrita över.

Göra fingeravtryck

Läs upp för kamraterna (läs i deckarparet)- mkt vikt vid detta i tvåan. Kan även spelas in.

 

Självbedömningskort:

Jag kan berätta i grupp och lyssna på andra: JA   NEJ   BEHÖVER TRÄNA

Jag kan läsa själv        JA    NEJ   BEHÖVER TRÄNA

Sedan lärarens kommentar (tar väldigt mycket tid, Christers reflektion. Försvann så småningom men försök lägga tid på det).

Bedömning: Med hjälp av handledningen gör det “lätt” att bedöma delarna. Till varje del kopplas det till muntliga observationer, observationspunkter (läsa, skriva).

Emily- Jing. Ett program där vi kan dokumentera elevernas arbeten genom att eleverna själva kan spela in men även att vi pedagoger läser in texten. Eleverna kan därmed bearbeta sina texter med det här verktyget men också se sin utvecklingskurva. Ladda ner genom att gå in på http://www.techsmith.com, ladda ner programmet Jing.

Frida- Att skriva sig till matematik. Frida berättar om klassens hemsida och hur hon publicerar räkneuppgifter som eleverna sedan kan svara på via klassens site. De får där möjlighet att förklara sina resonemang med text, ta del av varandras tankar, ge varandra respons och ha en levande dialog.

Rigmor Forss- Stafettskrivning

Berättelsefisken

Början

Vad handlar den om?

Var hände det?

När hände det?

 

Händelse/problem

Vad hände?

Varför hände det?

Hur hände det?

 

Avslut

Knyt ihop berättelsen

Vad hände till slut?

 

Byte av författare mellan de olika delarna.

Skriv en saga med hjälp av tärning

Huvudperson

Plats

Föremål

Förekommande djur

Handling

Magiskt föremål

 

Samla dokumenten i en gemensam bok som hela klassen får ta del av (publicering).

Att skriva sig till läsning i kommunikationsklass – Kristina Kristoffersson

Små klasser 6-8 personer

Använda sig av kuber med bokstäver

Ta tillvara på barnens ord, rita sedan.

Leka med och udnersöka ord Selmas semla UR

Snälla och dumma ord (i moln argt/glatt)

Skriva om vardagsnära ting. De skriver tillsammans med en vuxen.

Med en bok som inspirationskälla – efter högläsning fick de skriva om huvudpersonen.

Att arbeta vidare med sin text.

Progression- vad vill jag förbättra? Rätta till?

Samlar alstrena på gemensam vägg. Alla behöver inte göra lika – utan man gör utifrån egen förmåga.

Alla vägar in i språkande, skrivande och läsande vara öppna.

 

Book Creator- Camilla Krivesniemi

Skriver i skolstil, bilder, kamera, comicbook, safari, ritplatta och book creator.

Inom naturvetenskap, matematik (tangram, räknesagor, geometri), sångböcker.

Skapa genom att trycka på appen – skapa framsida, spela in (trycka på noten).

Montessoriinspirerad matematik

matteblogg på Mårtenskolan i Lunds kommun

I huvudet på en helt vanlig lärare...

Undervisning i utveckling.

pedagogwera

Upptäckter och lärdomar

Mattefröken

Undervisning och inspiration med matematikfokus!

Sallys äventyr

Vi i klass 3A följer våra resekompisar Sally och Leo på deras resor i världen, samt Billy på hans resor i tiden.

skolfröken fräken

I huvudet på en fröken...

%d bloggare gillar detta: