Summering av nätverksträffens eftermiddag (STL/ASL 20130515)

STL/Ma- publicering/återkopplinmg på gemensamma klassajter (Sara Penje & Annika Agélii Genlott). Språkutveckling med digitala verktyg.

 

Annika Agélii Genlott- Vi skriver MED, FÖR och TILL varandra. STL-cirkeln (Lgr11, inspiration och förförståelse, texttyp och strategier, skrivande, publicering & återkoppling, bedömning).

 

Sara Penje- STL-cirkeln utifrån matematiskt tänk.

Utgå från de matematiska förmågorna i Lgr11.

Inspiration & förförståelse- få eleverna att bli motiverade. Hur gör jag i andra ämnen?

Texttyp & skrivstrategier- Texttyp, räknehändelse, problemlösning, LAB-rapport, reflektion, sammanfattning, återkoppling, analys. Vilka strategier använder jag nu i matematiken?

Skrivande- Tydlig mottagare. Vi konstruerar uppgifter som gör att eleverna redan från början vet vem som är mottagaren. Utgå ex. från bilder. Formulera en uppgift som syftar till förmågan och kräver någon form av skriftlig aktivitet… De klassiska A,B,C,D- svarsalternativ. Vilka svar är fel? Motivera varför.

Vilka frågor ställer vi? Original/ (är)Omformulerat(varför) / kontrast(hur, på vilket sätt, varför).

Publicering & återkoppling- Aktiv mottagare.

Bedömning- Istället för att bli klar med matteboken först, istället koppla till förmågor och kunskapskrav. Vissa bedömningar måste ske summativt men självklart formativt, pågående återkoppling.

 

Påverkansfaktorer med stora effekter relaterade till undervisningen:

Formativ bedömning

Kommunikjativ undervisning

Återkoppling på prestationer

Undervisningsstrategier

Strukturerad undervisning

Mål

 

 

Åke Grönlund (ake.gronlund@oru.se) – Att skriva sig till läsning – evidensbasering i undervisning

Hur vet man att det vi gör är bra?

 

Varför gör vi som vi gör?

Max Webers rationalitetstyper

Traditionell (alltid gjort), affektiv (Justin Bieber är bäst!), värderationalitet(vi skriver på båda sidor för att spara på miljön), målrationalitet (ställ upp mål och beräkna effektivaste sättet att nå dem).

Varför ska vi tro på skolan?

Traditionell (här skriver vi emd penna), karismatisk (datorer är bra), rationell (evidensbasering- så tydliga mått som möjligt och ett logiskt sammanhang för dessa mått genom ex. teorier) Läser och skriver barn bättre med STL? (mått), Vad menar vi med att läsa och skriva bättre?(teori), Blir barn bättre i andra ämnen för att de kan läsa och skriva bättre?

 

STL- redan i USA 1984 “Write to read”. Gammal teknik och nybörjaranvändare. STL idag är mer social med mer lätthanterlig teknik och med vana användare. STL är nästan inte utvärderat medan projektet i USA pågick inte under längre period, flera avbröt.

 

Vad betyder “att vara bra på att läsa och skriva” i de tidiga skolåren?

Läsa fort (h4)

Dkriva långa texter (stl)

Texternas form (grammatik, ordförråd, teknisk struktur)

Texternas innehåll (röd tråd, argumentation, språklig stil)

Att tillägna sig vanan och arbetsredskapet att läsa och skriva.

För att ge STL legitimitet behövs: H4, kvantitativ textanalys(teknisk), kvalitativ textanalys(social), tester i andra ämnen och/eller i senare årskurser etc.

 

Evidensbasering, plus och minus

Fördelar

  • Goda mått och legitimitet

  • Goda mått ger vägledning till skolor och lärare

  • Tydliga metoder kan utvecklas och spridas

 

Nackdelar

  • Risk att man mäter det som går att mäta missar viktiga saker som är svårmätta

  • Tar tid att göra

  • Svårt hämföra metoder som har olika typer av för- och nackdelar

 

Diskussioner i förskoleklass/årskurs 1:

todaysmeet.com/dokumentation

todaysmeet.com/datorvsipad

todaysmeet.com/Entrepronerielltlarande

http://todaysmeet.com/inlarningssvarigheter

http://todaysmeet.com/matten

 

Pedagogiska projekterfarenheter och forskningsresultat från Sandvikens kommun, Eva Hultin (forskare) och Mona Wiklander (projektledare).

Alla elever lyckas utifrån sina förutsättningar, hur är det möjligt?

Varför skriva sig till läsning?

Barns motoriska förutsättning att skriva när man är liten visar att många barn har svårigheter att forma bokstäver

Individualisering, alla får lyckas

Ger lust, glädje, entusiasm, digital kompetens

Handstilen blir vacker när man börjar använda pennan

Ljudning och bokstavsinlärning kommer under skrivprocessen

Eleverna har mycket lättare att uttrycka sig i skrift.

 

Eleverna har oftast samma lärare till åk 3 men vad händer sedan?

Språkutvecklingsplan förskoelklass- åk 9

Sfyte att skapa strategier för grundskolornas arbete med elevernas språkutveckling i alla ämnen

Språklig medvetenhet

Grundläggande läs- och skrivförmåga

Grundläggande läsförståelse

Förmåga att tillämpa läs- och skrivstrategier inom olika genrer så att varje elev utvecklas.

 

Eva Hultin (tillsammans med Maria Westman): Digitalisering av tidiga läs- och skrivpraktiker.

Syfte att undersöka villkoren för läs- och skrivlärandet i åk 1 och 2 när metoden att skriva sig till läsning med dator.

-Vilka erfarenheter och didaktiska möjligheter gör lärare?

Lärarens synsätt på läs- och skrivundervisning?

Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av metoden?

Undervisningssammanhang?

Vad skriver eleverna? Hur ser texterna ut? Vilka förändringar i genrerepertoar kan skönjas?

 

Etnografisk studie

Samlat in elevtexter

Klassrumsobservationer och intervjuer med elever och lärare

Observationer av månatliga projektmöten

Textanalyser

 

Förändringar i läs- och skrivpraktiken med fokus på eleverna

Läs- och skrivlärandet går fortare

Texterna blir längre

Metaspråkliga diskussioner en framgångsfaktor

Vidgat genreanvändande

Mer/mindre inflytande över skrivprocessen

Digital kompetens

 

Förändringar i läs- och skrivpraktiken med fokus på lärarna

Anpassar sig snabbt till digitaliseringen och ASL

Didaktiskt skifte: från bokstav till hel text

Förändrade didaktiska rutiner i klassrummet

(Fokus på att barnen lyckas och är nöjda)

 

Pedagogiskt stöd, teknisk adekvat utrustning och teknisk omedelbar support.

 

Anki Wennergren – ASL: i en skola på vetenskaplig grund anki.wennergren@hh.se

Modellskola med forskande lärare

Använder forskningslitteratur

Producerar kunskap

Gör egna undersökningar

Använder ett vetenskapligt förhållningssätt

Bidrar till dokumentation och spridning

Påverkar samband mellan lärares lärande och elevers resultat

 

Elevers lärande (Vygotskij)

Uppnådd kompetens, närmaste utvecklingszonen, framtida kompetens

 

Eleverna ska få besitta många olika metoder i sitt lärande.

 

Lärare som aktörer:

Undervisning som styr redskap

Kreativa arbetsuppgifter

Barns lärande i fokus

Upptäcker möjligheter

Reflekterar kritiskt över metoden

 

Lärare som offer:

Redskap som styr undervisning

Stereotypa arbetsuppgifter

Barns görande i fokus

Fastnar i hinder

Anpassar sig till metoden.

 

Lokala undersökningsfrågor;

Vilak förmågor används? Många kopplas till the big 5, främst kommunikativa.

Samspel kring STL med elever i behov av särskilt stöd.

Vilka faktorer har betydelse vid val av “skrivkompis”?

Hur samarbetar barnen kring STL?

Hur uppfattar elever att de lär sig skriva med hjälp av talsyntes på dator?

 

Nätverkande, kollektivt och kollegialt lärande.

 

Kristina Hansson- Kollegiesamtalens hinder och möjligheter i lärarens förändringssträvanden kring ASL.

Långsiktig skolutveckling- Lärares tankar, ord och handlingar om kollegiesamtal som stöd vid införandet av datorn i elevers tidiga skriv- och läsundervisning.

 

Studier kring kollegiesamtal, två utgivningar 2007 och 2008.

 

Utvecklingsarbete, en form av förändring. Kompetensutveckling, utveckling av verksamheten, utveckling av lärarrollen, fokus på elevernas måluppfyllelse – gemensam koppling  – SAMTALET! Förändringens centrum.

 

2008 instituationalisering och 2009 spridning. Vi började då granska förbättringsområdena.

 

Acceptans

  • Personlig utveckling

  • Gruppens utveckling

  • Processuella framsteg

 

Framtiden

Vad gör jag idag?

Vi är många som har haft goda erfarenheter och känner att det ger bra samtal för utveckling.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Mattesmedjan

Vår matematikblogg, en plats för att lära och dela med sig.

Montessoriinspirerad matematik

matteblogg på Mårtenskolan i Lunds kommun

Hej! säger Micke Gunnarsson.

En brinnande pappa och talare som skriver från hjärtat, via hjärnan och så rätt ut liksom!

Läraravtryck

Intryck, avtryck - av lärare #läraravtryck

I huvudet på en helt vanlig lärare...

Undervisning i utveckling.

pedagogwera

Upptäckter och lärdomar

Mattefröken

Ulrika Broman

Sallys äventyr

Vi i klass 3A följer våra resekompisar Sally och Leo på deras resor i världen, samt Billy på hans resor i tiden.

skolfröken fräken

I huvudet på en fröken...

%d bloggare gillar detta: